Julsagan 2016 - Legenden om Snöprinsessan. Lucka 11:

Illustratör: Kari Elisabeth Dahl

Viola höll upp nycklarna mot Cembra-tallen och då började hela marken att skaka.

Ett starkt vitt bländande ljus kom strålande ut från stammen av Cembra-tallen och i nästa sekund stod dom mitt inne i trädet.

Där inne i trädet var det mörkt och tyst. Först såg dom inte något och grep efter varandras händer, men snart sågs en ljuslykta lite längre bort.

Ingen dörr eller ingång fanns att se, så systrarna startade att gå sakta mot den brinnande ljuslyktan efter att ha sagt trollformeln som gjorde filten och dom synliga igen.

- Men så märkligt, sa Viola, det ser ju ut som att ljuslyktan flyger i luften och kommer närmare oss.

Det höll Åsa med om och gnuggade sig i ögonen och sa att dom lovat Nissen att tro på allt det magiska som sker.

Ljuslyktan kom flygande i luften mot dom men stannade när det ännu var en bit kvar.

- Var hälsad Snöprinsessan! sa en röst vid ljuslyktan. Jag har väntat på dig och din syster.

- Vem? Vad? Kan en ljuslykta prata och flyga? kom det spontant från Viola.

Ett mumlande hördes och en Nisse stod framför dom i gången, men det var inte den samma som besökt dom i grottan. Det var något bekant med Nissen tänkte Viola.

Nissen höll fram ljuslyktan och kom närmare, då såg dom vem det var.

- Nicholaus! ropade systrarna i kör.

- Tänk att det är du som skall visa oss Jultomten, sa Åsa, fast jag borde ju förstått. Du var ju den Nissen som tog hand om oss när vi kom som flyktingar.

Nissen Nicholaus var lika glad för att se sina vänner men fick ett bekymrat drag i ansiktet. Han bad dom följa honom och vände om och startade gå. Viola och Åsa nästan småsprang efter honom, så snabb var han.

- Jag kan inte följa er hela vägen, sa Nicholaus när dom gått en stund. Mitt uppdrag är att leda er till tunneln och den måste ni passera själva. 

Han fortsatte sedan gå i tystnad.

- Kom ihåg, fortsatte Nicholaus när dom stannade vid en tunnel, allt ni behöver har ni alltid med er. Det är allt jag kan säga, nu skiljs våra vägar.

Nissen Nicholaus räckte Åsa ljuslyktan och försvann sedan. Allt skedde så snabbt att Viola blev stående och….

Fortsättning följer i Lucka 12, följ med dit!!

Julsagan är skriven av Stina och Åsa

Julsagan 2016 - Legenden om Snöprinsessan. Lucka 10:

Illustratör: Kari Elisabeth Dahl

- Den hemliga nedgången är precis när man kommer in i Tomtelandet, sa Nissen nu ivrigt. På höger sida startar en skog och där finns en stor gammal Cembra-tall, gå dit. 

- När ni håller fram nycklarna kommer Cembra-tallens magiska krafter att hjälpa er, ni behöver inte tänka bara tro på det som sker.

Nissen försäkrade sig om att Viola och Selma visste var den var, det gjorde dom eftersom det var nära där dom brukade hälsa på i Tomtelandet.

- Jultomten väntar er, ingen tid att förlora, skynda er nu! uppmanade Nissen.

Efter att ha sagt det klättrade han upp på skrivbordet via stolen, kröp ned i Julklapps säcken och försvann. Viola och Åsa tittade på varandra och undrade hur det hela gått till?

- Aj, sa Åsa när Viola nöp henne i armen. Varför gör du så där för?

- Jag undrar om jag drömmer, svarade Viola innan hon ropade aj själv då Åsa nöp henne i armen och kallade henne för knäppgök.

En stund senare satt dom på hästryggarna och red mot Tomtelandet. Dom hade tagit med sig Julklapps säcken, nycklarna och filten som skulle göra dom osynliga för Draken Smulan.

Innan dom kom fram till Tomtelandet hoppade dom av hästarna för att gå sista biten. Bäst att vi gör så hade Åsa sagt så vi inte drar till oss uppmärksamhet. 

Ingen drake syntes till, man kunde bara se månen och de gnistrande stjärnorna på himlen. Allt var tyst när dom kom fram till Cembra-tallen men då hördes ett vrål från himlen som lystes upp.

- Skynda dig, sa Viola, jag måste säga trollformeln.

Åsa svepte in dom i filten och Viola sa trollformeln. Draken Smulan närmade sig och var nu jättenära. Viola höll andan och darrade av rädsla, så stor den är tänkte hon. Tänk om jag kom ihåg fel?

Draken Smulan lyfte huvudet mot himlen och sprutade eld innan den fortsatte att flyga vidare och kvar stod Viola och Åsa darrande tätt intill varandra med filten över sig.

- Det fungerar sa Viola, när hon lugnat ned sig lite. Dags att ta fram nycklarna och möta Jultomten!

Åsa höll fram nycklarna mot den ståtliga Cembra-tallen, men inget hände. Hon gjorde det igen, men det hände fortfarande ingenting.

- Eftersom du är Snöprinsessan så pröva du, kanske det är bara du som kan öppna den magiska dörren, sa Åsa och gav Viola nycklarna.

Viola höll upp nycklarna mot Cembra tallen och då…

Fortsättning följer i Lucka 11, följ med dit!!

Julsagan är skriven av Stina och Åsa

Julsagan 2016 - Legenden om Snöprinsessan. Lucka 9:

Illustratör: Kari Elisabeth Dahl

Plötsligt hördes ett ljud från Jultomtens julklappssäck och både Viola och Åsa tittade dit. Dom kunde se att säcken rörde sig men inte varför? Stolen startade att röra sig framför skrivbordet och dom hörde en duns.

-Aj! var det någon som sa.

Det var jätteotäckt tyckte systrarna eftersom dom inte såg något. Så hördes det hur någon gick på golvet mot dom men kunde inte se någon där. 

- Vem eller vad är du? frågade Åsa högt efter att ha backat och ställt sig framför sin syster.

Dom hörde en djup suck och plötsligt fick dom se en liten Nisse stå där mitt på golvet. Så mumlade han något och dom kunde se att han höll i en stor filt. Det måste varit den filten deras Mamma pratat om som gör att den som har den på sig blir osynlig.

- Jag blev väckt ur min sömn, sa den lilla Nissen. Det var så varmt och skönt i Julklapps säcken att jag somnade av. Tur att ni väckte mig, sa han och gäspade stort.

- Jag har kommit med ett budskap från självaste Jultomten, sa Nissen. 

Viola och Åsa tittade på varandra och visste inte vad dom skulle säga så dom var helt tysta.

- Jultomten bad mig ta med denna filt och när man säger en formel blir den som har den över sig osynlig. Det är viktigt att ni har den på er när ni besöket Tomtelandet så inte Draken Smulan kan se er.

 - Själv behöver jag bara säga en formel så kan inte ni se mig, men ni behöver denna filt och det är viktigt.

Nissen mumlade något och försvann sen men dom såg fortfarande filten som delvis hängande i luften. Han mumlade något och blev synlig igen. Boken hade ju pratat om många trollformler så det stämmer ju, tänkte systrarna.

Nissen sa att nu var det dags att öva på denna trollformel och det gjorde dom. Båda tjejerna fick öva på att säga trollformeln som gjorde dom osynliga med filten, och den trollformeln som gjorde filten och dom synliga igen.

- Det är viktigt att man inte skojar med någon, att skrämma någon, sa Nissen strängt. Då försvinner effekten av trollformeln.

Viola och Åsa tittade på varandra för dom hade ju egentligen lust att testa ut filten genom att skrämma sin lillebror William, men bara på skoj! Nu startade dom förstå hur allvarligt detta är.

- Jultomten vill träffa er, fortsatte Nissen säga, han har en hemlig nedgång och man behöver nycklar för att låsa upp den trä-dörren. Jag hade med mig dom men hittar dom inte nu, sa han och kände igenom sina fickor flera gånger.

Åsa höll upp nycklarna och Nissen suckade lättat ut.

 - Den hemliga nedgången är…

Fortsättning följer i Lucka 10, följ med dit!!

Julsagan är skriven av Stina och Åsa

Julsagan 2016 - Legenden om Snöprinsessan. Lucka 8:

- Tänk om det… Violas och Åsas Mamma Alexandra tystnade och satte en hand för munnen.

Det var helt tyst omkring dom där dom stod under den gnistrande stjärnhimlen.

- Vad är det Mamma, vad är det? sa Viola oroligt och Alexandra fortsatte efter att ha samlat sig.

 - Tänk om det är draken som ställde till det med vulkanutbrottet så vi var tvungna att fly? Tänk om det är trolldomen som står om i boken och som jag drömt om i alla år? Jag tyckte det var konstigt att det kom ett vulkanutbrott från ett berg som aldrig haft det innan, som att någon gjort något med det.

Åsa tog sin Mammas hand och Violas hand i sina händer och sa att nu fick dom lov att gå in och fortsätta läsa i boken, där står faktiskt många svar.

Ett par timmar senare hade dom fått lära sig om formler, hur komma förbi osedd med kappan som gjorde den som hade den på sig osynlig, om den hemliga nedgången i skogen där kompassen förvarades som kunde ta dom dit dom ville. Efteråt var dom så trötta att dom bestämde sig för att sova på saken och fortsätta nästa dag.

- Jag har ju glömt berätta en sak, sa Åsa då dom hade en stund ledigt i privat undervisningen. Det fanns ju flera saker i Jultomtens julklapps säck. Kom skall jag visa dig.

Dom gick tillbaka till sitt rum i grottan och Viola såg på då Åsa tog fram en nyckelknippa med tre olika nycklar i olika färger. Fast det såg nästan ut som leksaks nycklar tänkte dom bägge. Åsa tittade ned i säcken igen.

- Men, sa hon, vad konstigt! Men! Det är ju inget annat här i, jag tyckte det var flera saker när jag hittade boken, sa hon förvånat.

- Du kanske minns fel? sa Viola, men jag undrar vart dom nycklarna passar in?

Åsa var helt säker på att hon både sett och känt flera saker i säcken även när hon tog upp nyckelknippet, men hon låt den ligga där på skrivbordet.

Plötsligt hördes ett ljud från Jultomtens julklappssäck…

Fortsättning följer i Lucka 9, följ med dit!!

Julsagan är skriven av Stina och Åsa

Julsagan 2016 - Legenden om Snöprinsessan. Lucka 7:

Viola vände blicken mot himlen och en stjärna föll då hon och Åsa hörde sin Mamma ropa:
- Vänta på mig!

Alexandra var snabbt ute hos sina döttrar och undrade vad det var som skett. Stjärnorna blinkade på himlen och snön gnistrade. Det snurrade i Violas tankar, ja vad var det som skett egentligen?

- Tänk om det är Viola som är Snöprinsessan, sa Åsa försiktigt efter en stund, vi måste oansett hjälpa Jultomten! sa hon sedan bestämt.

- Men Åsa, sa Viola, vi vet ju inte vart han är, vi vet ju egentligen ingenting. Hur ska vi kunna hjälpa honom? Kan inte detta vara en dröm så jag vaknar snart?

Borta i horisonten lystes himlen upp av ett eldsliknande ljus, alla tre såg det och tänkte på draken som Enhörningen Bubblan pratat om. 

Alexandra sa att hon länge velat prata med dom om något hon inte pratat med någon om tidigare. Både Viola och Åsa flyttade sig nyfiket närmare för att höra bättre.

- När jag gick gravid med dig Viola, sa Alexandra, hade jag många drömmar. Dom handlade alltid om samma saker men på olika sätt och det var alltid en drake med. I mina drömmar gömde sig en person i sitt eget hus och vaktades av en drake.

- Ibland kom det små-nissar med brev eller andra saker, och det var en bok jag aldrig fick läsa i mina drömmar. Alla väntade på Snöprinsessan i drömmarna också, sa Alexandra och tystnade, så jag tror verkligen på er, sa hon vänd mot sina döttrar.

Viola och Åsa visste att hennes Mamma brukade drömma sanndrömmar, men allt var så konstigt, så märkligt tänkte dom. Tillsammans gick dom tillbaka in i huset och läste boken tillsammans.

Då Åsa läste om en magisk kappa som gjorde att den som använde den blev osynlig sa Alexandra att det var en av dom sakerna hon drömt om, hon skulle nog veta vart den fanns. För det kunde vara viktigt att ha den på sig för att inte draken skulle kunna se dom.

Vidare stod det som Åsa sa att en stjärna som faller till jorden kommer att väcka Snöprinsessan som kommer att bryta de negativa trolldomar som fanns då det skedde, hon skulle vara skyddad av starka magiska och positiva krafter som hjälper henne rätta upp balansen i universum.

- Vi behöver rensa oss för negativ trolldom med jämna mellanrum, läste Åsa högt, det ligger mycket lärdom i detta. Därför är det ett återkommande tema då universum är skapande, växande och kreativt.

- I mina drömmar, sa Alexandra, så blev det sagt att när det blev balans igen skulle alla platser i världen få fred. Så där vi bodde innan vi flydde kommer även det att få en utrensning och människor bli snällare. Tänk om det…

Fortsättning följer i Lucka 8, följ med dit!!

Julsagan är skriven av Stina och Åsa

Julsagan 2016 - Legenden om Snöprinsessan. Lucka 6:

Redan från starten kunde man läsa att Legenden om Snöprinsessan var en sann historia som skett för hundra år sedan. Enligt legenden skulle det komma en ny isprinsessa vart hundrade år, nästa gång är i 2016, sedan i 2116, 2216, 2316 och så vidare.

Viola och Åsa tittade på varandra, och Åsa läste högt det som stod där en gång till.

- Nästa gång är i 2016. Hon gjorde en konstpaus och fortsatte sen, Men, det är ju i år! Är det därför det varit lite extra vackra stjärnfall på himlen denna vintern, som att himlen berättat att något skulle ske. Tänk om det är du ändå, min egen lillasyster som är Snöprinsessan!

- Vi vet ju inte ännu, sa Viola otåligt, fortsätt att läs istället! Jag vill veta mera.

Åsa fortsatte att läsa och dom fick veta att den som har kraft över vatten och snö kan verkligen skapa magi. Det var många som var rädda att dom som mästrade detta kunde bli farliga, men få mästrar det och dom som gör dumma saker mister förmågan. Alla kan göra detta i utgångspunkt, men det är bara några få som är klar över det och Snöprinsessan har lite extra krafter.

Legenden berättar om systrarna Anna och Elsa, Åsa tittade upp på sin syster men sa inget och fortsatte läsa.

En trolldom förhäxade landet till evig vinter och Snöprinsessan Elsa försvinner. Den modiga Anna bestämmer sig för att leta efter sin syster Elsa, Snöprinsessan, och hjälpa henne bryta denna trolldom. Med sig på resan hade hon Kristoffer och hans ren Sven. Dom möter även en snögubbe med namn Olof som hjälper dom.

- Är det trolldom som gör att Jultomten är fångad och att draken flyger på himlen och sprutar eld? frågade Viola.

- Ja det kan det vara, svarade Åsa, men det kan ju även vara att det finns annan trolldom som Jultomten vill varna om utan att skrämma oss. Något är det ju och det står här något om ett stjärnfall här i legenden.

- När en stjärna faller ned till jorden kommer Snöprinsessan att vakna, fortsatte Åsa läsa, och hon kommer att rädda landet och julen.

Viola såg plötsligt lite rädd ut, tankarna snurrade i hennes huvud, hur skulle hon hjälpa till att bryta det som förtrollats? Är hon utvald som Snöprinsessan? Vad ska jag göra? Jag fattar ingenting, detta är bara för märkligt.

- Jag måste ha luft, jag måste ut! Viola sa det och sprang genom gången i Grottan till hallen, tog på sig sina skor och en jacka innan hon skyndade ut med Åsa tätt efter sig.

Ute var det en stjärnklar himmel och det glittrade i snön. När Viola och Åsa stannade fick dom se en trädgren på marken i snön som såg ut som en arm och en hand man kan använda till en snögubbe. 

Viola vände blicken mot himlen och en stjärna föll då hon och Åsa hörde...

Fortsättning följer i Lucka 7, bli med dit!!

Julsagan är skriven av Stina och Åsa

Julsagan 2016 - Legenden om Snöprinsessan. Lucka 5:

Plötsligt hördes en liten duns bakom dom och när dom vände sig om fick dom se Jultomtens julklapps säck! Systrarna tittade på säcken, sen runtomkring sig men dom kunde inte se någon där. Det var lika tyst och stilla som då dom först kom.

- Vad konstigt, sa Viola, hur kom den hit? Kanske det är en ledtråd i den?

Åsa gick fram och tog upp säcken, såg i den och utropade att det bland annat låg en bok i den som hon snabbt fiskade upp. På bokpärmen kunde man läsa:
Legenden om Snöprinsessan

När Åsa öppnade boken föll ett papper ut med samma spretiga skrift som i brevet Viola fått. Viola tog upp det och startade läsa högt det som stod där.

Viola, du utvalda Snöprinsessa,
Välkommen till Tomtelandet! Tack för att du vill hjälpa till med att befria mig!

I denna bok finns det budskap till Dig hur du skall göra för att hjälpa mig rädda Julen.
Dra nu hem och läs denna bok, du kommer att förstå. Jag sänder bud med Enhörningen Bubblan när det är säkert för dig att komma nästa gång.

Du är väntad, och jag är så tacksam. Tack snälla!
Jultomten

Viola förstod inte. Var hon verkligen Snöprinsessan som i legenden? Men hur kan det vara mig tänkte hon? Jag är ju en Prinsessa, men Snöprinsessa? Det snurrade runt i huvudet på Viola med alla dessa frågor. 

- Nu rider vi hem och läser boken så kanske vi förstår mer, sa Åsa.

Väl hemma väntade middagen och systrarna tog upp med sina föräldrar det som skett och visade breven och boken. Till sin stora förvåning trodde dom på det som blev sagt och frågade bara om vad dom behövde hjälp med? Det visste dom inte ännu men tackade för stödet.

- Jag har alltid vetat att det var något speciellt med dig, sa Pappa Alexander vänd mot Viola. Då du föddes var det en massa stjärnor på himlen som föll som i ett stjärnregn. Redan som liten hade du magiska förmågor med snö, allt du gjorde med snö var otroligt, du kunde redan då bestämma och skapa med snö precis som Legenden säger. Jag har bara inte tänkt på det så innan, sa han tankfullt.

- Du är lika speciell Åsa, fortsatte Alexander att säga, du är klok och duktig och har flera magiska förmågor även du. Ingen är bättre än någon annan, det viktiga är att vi samarbetar och är här för varandra.

Rätt efter middagen satte sig systrarna på sängen till Viola och startade läsa i boken. Redan från starten kunde man läsa…

Fortsättning följer i Lucka 6, bli med dit!!

Julsagan är skriven av Stina och Åsa