Julsagan 2016 - Legenden om Snöprinsessan. Lucka 3:

Illustratör: Kari Elisabeth Dahl

- Åsa, viskade Viola, jag kom på en sak, tänk om… Viola tystnade innan hon fortsatte, tänk om det blir ett vulkanutbrott här också? Jag tyckte jag såg något flamma till på himlen borta i horisonten. Tänk om vi måste fly igen? Jag blev lite rädd, erkände hon.

Hennes syster reste sig och gick bort och satte sig på sängkanten till Viola och strök henne över håret.

- Det finns inga vulkanberg i detta område, sa Åsa tröstande, så det måste vara något helt annat som du sett där borta i horisonten. Jag är också rädd ibland för att vi måste fly igen, men vi är trygga här, jag lovar dig! sa hon och torkade bort en tår som rann på Violas kind.

Bägge mindes mycket tydligt den mörka natten, lågorna, tumulten och alla rädda människor och djur runt omkring sig. Dom hade bott nära vulkanberget och kunde se hur lava startat att strömma ned mot husen i det dom startade fly. Luften var tjock av rök och det var kaos runt omkring dom.

Det hade varit bråk från en del grupper länge, som nu uppförde sig dåligt, ljög och stal saker bland annat när folk försökte få med sig så många ägodelar dom bara kunde innan det var försent. Dessa oroligheter hade lett till att Viola och hennes familj bestämt sig för att stanna i grottan och satsa på får och grisar.

- Vi är trygga här, sa Åsa ännu en gång, vi behöver inte fly, vi skall inte resa med den överfulla båten och vara rädda för att drunkna igen. Allt är bra nu. Allt är bra nu! sa hon övertygande. Låt oss tänka på glada saker innan vi sover, uppmanade Åsa.

Viola blev lugn igen och den där klumpen i magen försvann, för det var sant att allt var bra nu. Hon startade prata om hur roligt det varit att ta fram julsakerna, hur fint dom hade fått det och vilka figurer hon ville baka ut av pepparkaksdegen hon gjort idag.

- Det är så roligt att rida på våran Enhörning Bubblan när hon flyger, så jag skall göra det imorgon. Sen skall vi ju hjälpa Jultomten, sa hon när hon åter igen kom att tänka på brevet.

Systrarna satt i Violas säng och berättade många roliga minnen till varandra om julen tills dom fnittrade och sa god natt igen. Sedan somnade dom tryggt i sina sängar med ullplädarna över sig.

Nästa dag var full av aktiviteter med allt vad dom behövde göra på gården. Bland annat mockade dom för både hästarna, fåren och grisarna efter att dom fyllt på med mat och bytt ut vattnet till rent vatten till djuren. Sedan fick dom specialundervisning hemma i några timmar.

Enhörningen Bubblan väntade otåligt på systrarna, hon verkade lite extra mån om att få träffa dom. När Viola hade frågat om hon fick lov att rida på Bubblans rygg så fick hon till svar att det passade utmärkt för hon ville berätta något.

Nyfiket hoppade Viola upp på Bubblans rygg som bredde ut sina Pegasus vingar och flög fort iväg. Det kittlade i Violas mage och hon skrattade befriande, det skulle kittla ännu mera av det Bubblan startade säga till henne.

- Fick du brevet som din syster Åsa tog med sig till dig? startade Bubblan fråga försiktigt. När Viola svarat ja fortsatte Bubblan:
- Det är ett viktigt uppdrag och Jultomten är i knipa, han är fången. Ni måste hitta honom för att rädda julen.

Viola frågade Bubblan om hon inte kunde visa vart Jultomten var fången? Eftersom hon fått brevet borde hon veta vart Jultomten fanns?

Bubblan störtdök ned och landade mjukt på backen, det ilade verkligen i magen på Viola.

- Jag kan inte säga vart Jultomten är, suckade Bubblan, det är för att…

Fortsättning följer i Lucka 4, bli med dit!!

Julsagan är skriven av Stina och Åsa