Julsagan 2016 - Legenden om Snöprinsessan. Lucka 2:

Viola stod med brevet i händerna och bara gapade.  Åsa tog brevet ur hennes händer och läste även hon den spretiga texten:

Hjälp tack! Snälla! Jag är fången… Snälla hjälp mig tack!
Jultomten

Systrarna blev stående och titta på varandra tills Åsa utbröt:
- Varför sänder Jultomten ett brev till just dig? Eller är det någon som skojar med dig?

- Jag tror jag vet, svarade Viola lite osäkert. Innan första advent skrev jag ett brev till Jultomten och berättade vad jag önskade mig. Jag skrev att jag önskar att få uppleva ett spännande äventyr och helst av allt att få besöka honom, att han kanske behöver hjälp nu till jul…

Det blev tyst och systrarna stod som i sina egna tankar, för klart bägge undrade om någon ville skoja med dom.  Efter en liten stund frågade Viola:
- Tror du verkligen att våran Enhörning Bubblan skulle tillåta att få ett snöre hängt om halsen på sig bara sådär?

Åsa instämde i att det var lite troligt. Bubblan hade varit ensam och rädd när dom mötte henne första gången. Hon var skadad och haltade och hade små sår på benen och på ena vingen. 

Detta var när dom kom flyktande och letade efter ett ställe att vara på, den där hemska natten för två år sen.  Eftersom systrarna kan prata med alla djur fick dom komma fram och hjälpa henne när dom försäkrat Bubblan att dom var snälla.

- Kommer du ihåg att Bubblan visade oss grottan? sa Åsa, att hon visste om en säker plats där det fanns rinnande vatten och snälla människor. Det var så vi hittade grottan som nu är vårat hem. Som tack hjälpte vi henne att läka sina sår med Aloe Vera och att få mat, vatten.

Det var bara systrarna som fick komma nära Bubblan och Viola hade även ridit på henne när hon flugit till och med. Så det måste ju vara Jultomten som fått lov att fästa snöret med brevet runt hennes hals, men varför?

- Vi måste ju leta efter Jultomten, sa Viola. Kanske vi kan gå imorgon till Tomtelandet och knacka på hos små nissarna och be om hjälp, dom kanske vet något?

Detta tyckte Åsa var en bra ide, för nu var det för sent att ge sig ut att leta när dom inte visste vart dom skulle leta heller. Skulle någon skoja med dom så var det bättre att knacka på imorgon eftermiddag blev systrarna eniga om.

Åsa tände levande ljus med änglarna och två ljuslyktor med hjärtan på och så bad dom en aftonbön och bad även änglarna om hjälp innan dom sa godnatt.

I det dom la sig i sina sängar efter att ha släckt ljusen kom Viola på vad hon sett när hon varit ute med soporna innan hon gick för att borsta tänderna.

- Åsa, viskade hon, jag kom på en sak, tänk om… 

Fortsättningen följer i Lucka 3, bli med dit!!

Julsagan är skriven av Stina och Åsa