Julsagan, 2012 -18

Lucka 18:

... hur en tecknad duva som påminde om Paloma flög och visade vägen. 

Duvor är ju bra på att navigera tänkte Mathilda och bad Paloma guida dem vidare något hon sa hon gjorde med glädje.

Paloma tog täten och efter kom Polaren med smånissen och Mathilda ridande på dess rygg. Lilla Månestråle flög vid deras sida.

Gången slingrade sig fram och dom kom till några vägskäl då Paloma och Polaren tillsammans med smånissen, navigerade efter karta och instinkt vilken väg dom skulle välja. Polaren följde även elektiska strömningar som hjälpte honom navigera.

- Där borta, pekade smånissen, runt nästa träd där skall vi till vänster. Vi är nästan framme nu! sa han och slog ihop händerna så han nästan tappade kartan.

Spänningen ökade för dom visste inte helt hur det skulle se ut eller om dom hittade Jultomten där på den hemliga tomteverkstaden. Snabbt närmade dom sig trädet och i det dom rundade det sa smånissen:

- Men... vad... här är ju inget hus? Här är inte en gång ett vägskäl bara ett stort kryss på andra sidan trädet, sa han fundersamt.

Mathilda hoppade av Polaren och startade gå runt trädet och tittade sig noga omkring. Dom kom ju trots allt in till den hemliga gången genom en stubbe tänkte hon, kan ju vara en träddörr vi skall knacka på.

Mycket riktigt kunde man se en annorlunda dörr bra högt upp i trädet, så Mathilda ropade till sig sina vänner som kom medans hon pekade på dörren.

- Vi behöver bara klättra upp och knacka på, fortsatte Mathilda, men först måste vi ha en stege.

Hon tittade sig omkring och kom att tänka på den lilla säcken och blundade, önskade och stoppade ned handen i den. På noll komma nix trollades en stege fram ur säcken som ställdes mot trädstammen. 

Mathilda och smånissen klättrade upp och Polaren fick lov att vänta nede vid trädstammen. 

Snabbt var dom uppe vid den speciella dörren och Mathilda knackade på. Efter en liten stund öppnades dörren av...