Lucka 4:
... en välbekant figur stå utanför fönstret och titta in. Det kunde ju inte vara möjligt tänkte Mathilda! Det var ju fåra-herden i deras julbord, men större och levande.
Hon hade ju hjälpt till förut på kvällen att sätta fram julkrubban på ett julbord med många olika figurer, och hon var noga med var hon placerat just fåraherden.
Det knackade till igen och ängeln sa att hon borde öppna och höra vad herden önskade att säga till henne. Först var Mathilda som paralyserad, men gick snart fram till fönstret och öppnade det och sa försiktigt hej till fåra-herden.
- Förlåt att jag stör i denna sena timme, sa fåra-herden försiktigt. Det är så att jag har blivit bedd att ge dig ett viktigt budskap och visa vägen på ditt uppdrag med att rädda julen. Vi har ingen tid att förlora. Jag måste be dig att skynda dig ta på dig och ställa dig mitt i rummet så visar jag dig resten.
Mathilda visste inte vad hon skulle tro men gjorde som fåra-herden sagt, klädde på sig och hämtade vinterkläderna och skorna och tog på sig det och ställde sig mitt inne i rummet. Ängeln kom mot henne och plötsligt hördes det som små dunk från garderoben och där var plötsligt fåra-herden.
- Skynda på och kom hit! uppmanade han och både ängeln och Mathilda gick mot den och in i garderoben.
När dom stängt dörren bakom sig så var dom plötsligt ute i en granskog, Mathilda förstod ingenting nu. Men hur? Va? sa hon förvånat.
- Jag måste skynda mig tillbaka till fåren, sa fåra-herden och startade gå mellan de snötyngda gran-grenarna. Han stannade till och vände sig om och bad dom följa efter honom.
Mathilda pulsade i snön medans ängeln flög nära henne och försäkrade henne om att hon var i trygghet och att hon skulle vara med hela vägen. Ville hon tillbaka var det bara att säga till, för jag är med dig för att hjälpa dig när du behöver det, sa ängeln.
- Förlåt att jag stör i denna sena timme, sa fåra-herden försiktigt. Det är så att jag har blivit bedd att ge dig ett viktigt budskap och visa vägen på ditt uppdrag med att rädda julen. Vi har ingen tid att förlora. Jag måste be dig att skynda dig ta på dig och ställa dig mitt i rummet så visar jag dig resten.
Mathilda visste inte vad hon skulle tro men gjorde som fåra-herden sagt, klädde på sig och hämtade vinterkläderna och skorna och tog på sig det och ställde sig mitt inne i rummet. Ängeln kom mot henne och plötsligt hördes det som små dunk från garderoben och där var plötsligt fåra-herden.
- Skynda på och kom hit! uppmanade han och både ängeln och Mathilda gick mot den och in i garderoben.
När dom stängt dörren bakom sig så var dom plötsligt ute i en granskog, Mathilda förstod ingenting nu. Men hur? Va? sa hon förvånat.
- Jag måste skynda mig tillbaka till fåren, sa fåra-herden och startade gå mellan de snötyngda gran-grenarna. Han stannade till och vände sig om och bad dom följa efter honom.
Mathilda pulsade i snön medans ängeln flög nära henne och försäkrade henne om att hon var i trygghet och att hon skulle vara med hela vägen. Ville hon tillbaka var det bara att säga till, för jag är med dig för att hjälpa dig när du behöver det, sa ängeln.
Detta är ju nästan som i sagan om Narnia, tänkte Mathilda, dom barnen gick även dom igenom en garderob och fick möta lejonet Aslan. Något hon själv alltid drömt om men nej, detta var ju något annat för det skedde ju, tänke hon för sig själv när hon skyndade efter fåraherdens stora kliv.
Plötsligt stannade fåra-herden till och tog en hand bak örat och sa hysch! Mathilda stannade och var helt stilla och tyst men hon hörde inget. Jo vänta lite, det var ett ljud som kom närmare och närmare.
Ännu en gång spärrades ögonen på Mathilda upp när där kom ett rådjur springande fram med en nyckel hängande kring halsen. Men den kom inte ensam, där kom även...
Ännu en gång spärrades ögonen på Mathilda upp när där kom ett rådjur springande fram med en nyckel hängande kring halsen. Men den kom inte ensam, där kom även...
No comments:
Post a Comment