Julsagan 2013. 8: Prinsessan Tiara räddar julen

Illustratör: Kari Elisabeth Dahl

När Prinsessan Tiara, Prins Andreas och hästen Elden närmade sig slottet fick dom se att där väntade två renar som dom aldrig sett förut. Renarna gick oroligt fram och tillbaka utanför den stora slottsgrinden som om dom vore jagade.

Hästen Elden stannade till och gnäggade högt som gjorde att bägge renarna hoppade till och vände sig mot dom för att så backa några meter.

Prinsessan Tiara pratade lugnande via sina tankar och önskade renarna välkommen, sa att dom var trygga,  att hon var tacksam över deras besök och välsignade dom. Så frågade hon vad som gjorde att dom kom och hälsade på idag?

”Ni samarbetar inte med den dumma Draken Ponko?” sa den ena renen försiktigt via sina tankar redo att fly därifrån.

Prinsessan Tiara svarade lugnande och nyfiket:
”Ingen samarbetar med den dumma Draken Ponko, vad har hänt?”

Renarna startade försiktigt närma sig och det var först nu som Prinsessan Tiara la märke till att dom var selade med pinglor och röda band runt seldonen. Hon kände igen det men mindes inte helt varifrån.

När renarna var nästan framme presenterade dom sig som tvilling-renarna Sally och Mally. Jultomten hade övningskört med dom med släde, för att se om dom platsade som extra renar att köra ut julklappar med honom runt världen på julafton.

”Det var då det skedde,” sa Sally. ”När vi flög med släden över vulkanen här på ön blev vi förföljda av den dumma draken Ponko som sprutade eld mot oss. Släden tog eld och vi var tvungen att nödlanda.”

”Innan vi hann med tog den dumma Draken Ponko den tomma julklappssäcken och stoppade Jultomten in i den,” fortsatte Mally. ”Så försvann han in genom en dörr i berget med Jultomten. Han kom ut igen själv, låste dörren innan han flög iväg och ropade till oss att han skulle kasta nyckeln i havet.”

Sally fortsatte berätta: ”Efter en stund kom ett stenmonster som släppte loss oss från släden och bad oss hitta rätt på och föra tillbaka nyckeln till den hemliga ingången. Om vi lovade att göra det skulle stenmonstret hjälpa oss hitta Jultomten.”

På avstånd hördes Örnen Örnis-Tioras skri uppifrån himlen, det påminde Prinsessan Tiara om det magiska brevet. Ingen tid att förlora sa hon och berättade för Sally och Mally det hon själv visste och tackade för deras information.

Prins Andreas såg nu till att Hästen Elden, Renarna Sally och Mally fick friskt vatten att dricka och färskt gräs att äta, några morötter och lite havre. 

Samtidigt upptäckte Prinsessan Tiara...