... göra en isbåt så dom kunde segla vidare på ishavet till Nord Polen. Det var ju det enda rätta. För att komma till Nord Polen måste dom resa norröver, passera Grönland på deras vänstra sida och Svalbard på deras högra sida. Sedan var det bara att fortsätta på det norra ishavet tills dom var framme.
Viktors iver smittade av sig men Jultomten förstod inte helt hur Ruben skulle kunna göra en isbåt till dom? Max snickrade ihop korgen som dom kunde flyga i med luftballong, men en isbåt? Hur då? tänkte han.
Ruben pratade med Viktor och Max på drakspråket innan han satte igång med att spruta eld. Elden gjorde att isen smälte och på så vis formades en isbåt. Elden var nästan som en såg som skar genom isen. Det tog en bra stund att få isen att smälta, så Ruben höll på länge. Max och Viktor sprutade lite eld dom med, men Ruben var den som gjorde det mesta av jobbet.
- Hur skall vi ta oss framåt nu? frågade Nissen. Vi har en isbåt men vi måste kunna styra den och hur får vi den att gå framåt?
Jultomten drog en hand genom skägget, ännu en utmaning att lösa. I det han funderade hördes apans tjatter igen, denna gång från korgen. Nissen var snabbt framme vid den och startade le, naturligtvis skulle dom göra det sa han leende när han förstod vad apan ville.
Nu blev Jultomten nyfiken och gick själv fram och tittade i korgen där apan satt på den magiska säcken. Men vad var det den höll i ena handen? Var som den höll i ett tyg den drog ut från den magiska säcken och snart kände Jultomten igen att det var ett segel som apan fått tag på och försökte dra fram. Naturligtvis skulle dom segla den sista biten.
Dom hjälptes åt att dra ut seglet från den magiska säcken men även att dra fram en mast som skulle sättas mitt på isbåten. Det är mycket man klarar av när man samarbetar tänkte Jultomten när dom fick det till.
Jultomten kom även att tänka på Thor Heyerdahl med Kon-Tiki expeditionen, han hade klarat det så nu var det deras tur att klara sig till Nord Polen. Trots allt måste han hinna fram innan Julafton så han kunde åka för att dela ut alla julklappar till barnen i världen. Han bara måste hinna! tänkte han.
- Nu är vi färdiga, sa Viktor som kommit fram och beundrade masten med seglet på. Smart lösning, berömde han vidare. Då är det dags att hissa seglet och kasta loss ankaret!
Dom hade satt fast ankaret så inte isbåten skulle flyta iväg, även ordnat med ett roder så att dom kunde styra isbåten dit dom ville. Dom hade också fäst rep så att drakarna kunde dra dom när det var behov för det. Eftersom det blåste ganska bra så var nog inte det något problem nu i starten iallafall, men även om dom skulle fastna i isen kunde drakarna hjälpa till att dra loss dom med hjälp av repen.
Efter att ha tagit farväl av isbjörnarna som varit snälla och dragit dom hit fortsatte dom resan mot Nord Polen. Efter bara en liten stund startade det surra i Jultomtens ficka, det var den Magiska Kompassen som åter igen var aktiv. Den skulle visa vägen även denna gång och Max kom och läste av informasjonen.
Apan som suttit stilla hoppade till och klättrade upp på Jultomtens axel och rev av honom mössan.
- Men vad i allsin dar tar du dig till? kom det från Jultomten när han fick se apan peka inuti mössan. Det tog en liten stund innan Jultomten förstod att något måste finnas i den hemliga fickan och kände där.
Ännu en gång prasslade det till och han drog försiktigt fram ett kuvert med samma spretiga bokstäver som han sett förut. Han rev nu upp kuvertet och startade läsa:
Kära Jultomten...
No comments:
Post a Comment